Die Taliban erkennen nur fünf afghanische diplomatische Missionen in Europa an: ihre Botschaften in den Niederlanden, Spanien, Bulgarien und der Tschechischen Republik sowie ein Konsulat in München.
Die meisten afghanischen diplomatischen Vertreter in Europa distanzierten sich nach der Machtübernahme der Taliban im Jahr 2021 von ihnen. Dennoch erlaubten die Taliban den Missionen in den letzten drei Jahren, konsularische Aufgaben wie die Verlängerung von Pässen, Visa und anderen Dokumenten für die etwa 420.000 in Deutschland lebenden Afghanen durchzuführen.
Die Taliban haben jedoch ihre Anerkennung der afghanischen Botschaft in Berlin und des Konsulats in Bonn zurückgezogen, da sie nicht bereit waren, mit ihnen zusammenzuarbeiten. Daher können sie keine Dokumente mehr ausstellen, die in Afghanistan gültig sind, was zu Einkommensverlusten und einer unsicheren diplomatischen Lage führt. Das Geschäft im Konsulat in München boomt jedoch.
Das deutsche Außenministerium hat auf die Einschränkung der konsularischen Tätigkeit in München durch die Taliban reagiert und akzeptiert, dass die Mission in München nun alle konsularischen Aufgaben für die Afghanen in Deutschland übernommen hat.
Laut internationalem humanitärem Recht kann Berlin wenig gegen die Entscheidung der Taliban unternehmen, sagte Winfried Kluth, ein Rechtsprofessor an der Universität Halle-Wittenberg in Deutschland. Afghanska diasporan fruktar ökad press från talibanerna
Tekniska diskussioner eller steg mot normalisering?
Kluth berättade för DW att Tysklands brist på protester är en “uttryck för politisk pragmatism”, och tillade: “Tysklands intresse är att säkerställa att det finns ett konsulat där vissa saker fortfarande är möjliga, till exempel utfärdande av visum och pass för utvisningar.”
Det enda område där Berlin hittills har motsagt Kabul är i talibanernas påstående att Münchens konsulat inte bara kommer att tillhandahålla tjänster till afghaner i Tyskland utan även till afghanska medborgare över hela Europa. Berlin förklarade att en sådan åtgärd skulle vara i strid med Wiens konvention om diplomatiska förbindelser från 1961. I slutändan är Berlins invändningar endast symboliska, eftersom ingen i regeringen har något sätt att hålla reda på om afghaner som dyker upp på Münchens konsulat är från Tyskland eller någon annanstans.
Att ha en diplomatisk ton i dokumentet som setts av DW, signalerade det tyska utrikesdepartementet att man är redo att diskutera möjliga lösningar: ” Förbundsrepubliken Tyskland är beredd att överväga sätt som skulle möjliggöra tillfredsställande tillhandahållande av konsulära tjänster till afghanska medborgare bosatta i Tyskland.”
Detta har skapat rädsla inom den afghanska gemenskapen. “Hela diasporan har familj i Afghanistan,” sade den afghanska socialaktivisten Patoni Teichmann. “Om talibanerna får tillgång till personlig information från ambassaderna kommer det att bli lättare att sätta press på människor.”
Alema Alema, en kvinnors rättighetsaktivist och Afghanistans tidigare biträdande minister för flyktingfrågor, ser också möjligheten att talibanerna kan kräva en ambassad i Tyskland som motprestation för att acceptera utvisade afghaner. “Vi måste förbli vaksamma de kommande dagarna för att undvika att bli överkörda.”
Talibanerna kan mycket väl försöka skicka sina egna personer till de diplomatiska uppdragen i Tyskland. Vid en tidpunkt då den tyska regeringen driver på för fler utvisningar till Afghanistan skulle detta sätta press på Berlin. Utrikesdepartementet berättade för DW: “Förutsättningen för en normalisering av relationerna är att Afghanistan uppfyller sina internationella åtaganden, särskilt att upprätthålla internationella mänskliga rättigheter. Hittills har inte dessa förutsättningar uppfyllts.”
När det gäller mer brådskande politiska frågor, som den senaste utvisningen av kriminella afghaner från Leipzig till Kabul i slutet av augusti, sade den tyska regeringen att man hade kringgått tekniska diskussioner och istället förlitat sig på medlarländer som Qatar för hjälp.
Ännu mer förvånande är det faktum att den “formella meddelandet” som levererades till talibanerna och som setts av DW var tryckt på brevpapper märkt “Ambassaden för Förbundsrepubliken Tyskland Kabul.” Korrespondensen bar också en tyskspråkig stämpel som läste “Botschaft der Republik Deutschland Kabul” [Ambassaden för Republiken Tyskland Kabul].
Rättsskoleklöver Kluth ser detta beslut som en slags “grå zon”, möjligen även “ett försök att förvilla.”
“Det strider mot de juridiska fakta och det är svårt att säga vad författaren tänkte,” sade han. Tysklands utrikesdepartement ville inte kommentera saken.
Afghanistanexpert Thomas Ruttig berättade för DW att talibanerna säljer det faktum att Tyskland genomför tekniska diskussioner som “ett viktigt steg mot diplomatisk erkännande.” Han tillade att “den tyska sidan kommer att försöka bagatellisera sådana påståenden, men naturligtvis, med tanke på nuvarande diskussioner om utvisningar till Afghanistan, är de intresserade av dem.”
Detta har fått den afghanska gemenskapen i Tyskland att kräva en demonstration i Berlin. Polisen avvisade en ansökan om en sådan händelse den 1 september, men nu hoppas afghanerna kunna genomföra en protest den 11 september.
