Kina har under åren blivit världens största offentliga långivare, särskilt till utvecklingsländer, särskilt i Afrika.
Kinesiska lån till länder på kontinenten steg till en sjuårig högsta nivå år 2023. Angola, Etiopien, Egypten, Nigeria och Kenya leder packen enligt den kinesiska lånedatabasen till Afrika som sammanställts av forskare vid Boston Universitys Global Development Policy Centre.
Analys visar dock att lånen var låga jämfört med 2016, då de uppgick till nästan 30 miljarder dollar (27 miljarder euro). Lånen, enligt forskarna, var också alltmer till lokala banker, vilket hjälpte till att undvika “exponera kinesiska långivare för kreditrisker som är förknippade med dessa länder”.
Analytiker säger att en ekonomisk avmattning i Kina har gjort Peking alltmer ovilligt att skjuta till stora summor.
Den nya oberoende studien kommer när Beijing värdar afrikanska ledare för Forum on China-Africa Cooperation (FOCAC), som äger rum vart tredje år. FOCAC har varit ett betydande redskap för att leverera lån sedan 2006 – några av vilka har blivit betydande bördor för sina afrikanska mottagare.
En förskjutning i låneschemat
Enligt Alex Vines från Chatham House, en tankesmedja i London, har fokuset för kinesiska lån skiftat till mer riktad utlåning och utländska direktinvesteringar, eller FDI.
Kinesiska långivare har blivit mer riskaverta och söker bankbara projekt, berättade han för DW.
“Ekonomiska problem i Kina har fått Kina att vara mycket mer selektivt med sina investeringar. Vi har också sett en förskjutning från statligt ägda företag till familjeföretag som investerar i Afrika,” sa Vines.
Kinesiska lån är också mindre och mestadels till mer kreditvärdiga länder, såsom Senegal och Elfenbenskusten. Ghana, noterade Vines, översträckte sig i att låna från Kina och var tvungen att söka hjälp genom internationella skuldlättnadsinsatser.
I slutet av 2022 konstaterade en rapport från Chatham House om kinesisk skuldsättning i Afrika att kinesiska långivare svarade för 12% av kontinentens privata och offentliga externa skuld, som mer än femfaldigades till 696 miljarder dollar från 2000 till 2020.
Kina är en betydande långivare till många afrikanska länder, men dess utlåning har minskat de senaste åren och förväntas ligga kvar på lägre nivåer, enligt Vines.
“Trots ökande politiska och ekonomiska spänningar har Kina och Väst starka gemensamma intressen av att samarbeta med varandra, och med afrikanska nationer och institutioner, för att tackla utmaningen med skuldbördor,” sa han.
Kina lovar att stärka Belt and Road Initiative
Kina satsar hårt på sin ambitiösa globala infrastrukturinitiativ och lovar att leverera ‘högkvalitativt samarbete’ på global nivå. Belt and Road Initiative (BRI) som startades av president Xi Jinping erbjuder lån för stora infrastrukturprojekt i utvecklingsländer.
Afrika har framträtt som en avgörande region i BRI, med kinesiska företag som skrivit avtal värda över 700 miljarder dollar mellan 2013 och 2023, enligt handelsministeriet i Peking.
Dock har initiativet påverkat kontinenten på ett kontroversiellt sätt, med kritiker som anklagar Kina för att tynga afrikaner med kvävande skulder och stödja miljömässigt skadliga projekt.
Enligt medier i Kenya har regeringen säkrat ett lån på 310 miljoner dollar från Kina för att slutföra 15 blockerade vägprojekt över mer än 10 län. Kenya är nu skyldigt Kina över 8 miljarder dollar.
Förra året bad president William Ruto Kina om ett lån på 1 miljard dollar och omstrukturering av Kenyas befintliga skuld för att slutföra andra blockerade BRI-byggprojekt. Ett av dem är Standard Gauge Railway (SGR) som förbinder huvudstaden Nairobi med hamnstaden Mombasa.
SGR, som öppnades 2017, minskar restiden mellan de två städerna från 10 till fyra timmar. Projektet har emellertid blivit en vit elefant eftersom den andra fasen som var menad att förlänga järnvägen till grannlandet Uganda aldrig materialiserades eftersom båda länderna hade svårt att betala BRI-skulder.
Politisk oro och lån
De senaste anti-regeringsprotesterna i Kenya utlöstes delvis av regeringens försök att betjäna sina internationella långivare, inklusive Kina.
I juni föreslog regeringen en finanslag som utlöste veckor av massprotester och upplopp som kallas #TotalShutdown. Det fick Ruto att dra tillbaka en plan för 2,7 miljarder dollar i skattehöjningar och avskeda nästan hela sin kabinett.
Många i Kenya fortsätter att skylla presidenten för dålig styrning, korruption och protesternas död.
Kenya-baserade finansexperten Aly-Khan Satchu berättade för DW att utan skuldlättnad är Kenyas nuvarande nivå av lån inte hållbar.
Regeringen, sa han, behöver “vara hänsynslös i genomförandet av endast ekonomiskt livskraftiga projekt och minska sina egna utgifter. Bevisets tyngd tyder på att detta inte är något som den kan göra.”
Emellertid har Kenya varit flitig i att betala sina lån till Kina med någon hjälp från Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).
Freebies från Kina
FOCAC i Beijing utvecklas när afrikanska ledare navigerar den intensifierande rivaliteten mellan USA och Kina i kampen om resurser och inflytande på kontinenten.
Experter tror att Peking kommer att söka fördjupa Kina-Afrika-relationer för att främja sina bredare geopolitiska mål.
Kina har genom åren skänkt vissa afrikanska länder gratis gåvor som en Statsbyggnad i Burundi och African Union-högkvarteret i Etiopien.
Vines tror att det finns en känsla av konkurrens med Kina av Europeiska unionen, USA och Japan när det gäller att arrangera forum med afrikanska ledare.
“Kinas Belt and Road Initiative ledde också till nyare initiativ som Global Gateway av EU och den amerikanska administrationens Partnership for Global Infrastructure and Investment, som också har investerat i Lobito-korridoren,” sa Vines.
Japan och Indien har också etablerat en gemensam Asia-Africa Growth Corridor men med oklara resultat.
